Klimatet: De klarade sig för 10000 år sedan…

”Glaciärerna smälter i allt högre hastighet. Klart det är allvarligt. Inte för havsnivå men för ekosystemen i många områden. Det säger Nina Kirchner, glaciolog på Stockholms universitet. Vidare säger hon det har aldrig gått så fort som nu avsmältningen i början av den postglaciala värmeperioden som var för 8000 – 4000 år sedan gick mer gradvis. Andra forskare har påpekat kan bli brist på dricksvatten i vissa delar av världen framför allt i södra Asien som Himalaya och den tibetanska högplatån. (Dessa områden ligger nästgårds – min anmärkning)”

Detta är från dagens Svd. Följdfrågor uteblir. Jag tycker alltid det är intressant att på en gräsrotsnivå ändå bilda mig en egen uppfattning kring det som skrivs då just de här frågorna uteblir. Då jag börjar se Aktuellt igen efter sommaren så kommer jag inte ha tid för annat misstänker jag. Två frågor ställer jag mig till denna text.

Fråga 1: HUR påverkas dessa ekosystem och är det ett problem? Om så vilken teknik har vi för att lösa det utan att evolovera bakåt i tiden?

Fråga 2: Människan började sin utveckling för ca 65 miljoner år sedan då det var oerhört mycket varmare än nu. Skalar vi ner något så har vi den varmaste perioden fram till nu för ca 50 miljoner år sedan och redan för 7 miljoner år sedan var det varmare än nu. Då gick en av våra förfäder Hominini på jorden. De överlevde den perioden och ledde fram till Homo sapiens sapiens.

Den värmeperiod som nämns – den postglaciala – verkar enligt de grafer jag hittar ha samma temperatur samma som idag. Då jag går igenom befolkningsutvecklingen för den tibetanska högplatån finner jag att den befolkades för 40 000 år sedan med en anslutande grupp för 10 000 år sedan som alltså bodde där (om de inte flydde vilket jag inte hittat data på) under den period som Nina Kirchner belyser ovan. Det tillkom alltså en grupp människor under den tid som Nina menar är riskabel för befolkningen i dagens Tibet pga vattenbrist.

Frågan är då: om populationen på den tibetanska högplatån och Himalayas befoplkning överlevde den period som kan inträffa – hur kom det sig och är det inte där vi bör lägga vår forskning?
Avslutningsvis: Det jag lärt mig om skillnader mellan olika modeller är att datamodeller som skapar prognoser spår andra scenarion är empiriska som är mer modesta i sina utfall. Empiri är starkare än deduktans som är vad alla förutsägningar måste vila på efter som empiri kräver uppmätt data i historien. Vi har en klimatförändring. Empiri visar att samma sak hänt förut på jorden. Hur gick det? Varför? Hur stor del har naturen och hur stor del har vi? Sådana svar ser jag sällan eller aldrig men är det inte de som vi bör ställa om vi ska lägga ett fundament till klimatkrisen? Är det inte de frågor vi borde ställa oss?

Meterologi är en av världens mest komplexa vetenskaper. Jag inser att jag inte är i närheten av att förstå den men frågor som dessa måste ställas. Inte för att de är av vetenskaplig djupare art men för att ordna balans i klimatdebatten som fullkomligt kantrar idag. Ställ frågorna. Lyssna till svaren. De ger ofta ännu fler frågor som kräver nya svar och ju djupare du går desto svårare blir det. Ta ut den i debatten och se vad era meningsmotståndare kommer upp med. Det är det absolut bästa sättet att bilda sig. Det kallas ibland för dialektik! Det kan var värt en skippad afton med Netflix. En afton som tarvar ett öppet sinne nota bene. Det kanske rä det svåraste idag tyvärr.

Himalayas befolkningshistorik: https://www.nature.com/articles/s41467-022-28827-2

The Global Warming Policy Foundations Empiriska rapport om klimatet: https://www.thegwpf.org/publications/empirical-observations-show-no-sign-of-climate-crisis/?fbclid=IwAR08s2gYg0tO9YD-mZFo3r2ML6qsviAW20vjtGvh7XQ_gCn7jrDyWDNO0LY&fs=e&s=cl

Historisk klimatutveckling från 500 miljoner år till nu: https://www.climatedepot.com/tag/michael-mann/

Historisk klimatutveckling från 25 000 år till nu: https://internetlooks.com/globaltemperaturedegflast25000yr.jpg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s